Om Gotland

Om oss

Den lilla ön med de stora betesmarkerna

Strandängarna, raukarna, havet och de vitkalkade husen. På Gotland, med flest soltimmar i landet och en unik flora, lever både människor och djur ett gott liv. Här finns ett fantastiskt landskap som djuren hjälper till att hålla öppet. Och precis som Parma i Italien eller Champagne i Frankrike så finns även på Gotland en stark tradition och kärlek för goda råvaror med hög kvalitet. Gotland är en helt unik matregion. Ett naturens skafferi fullt av smaker och gott mathantverk. På denna unika ö finns våra över 550 leverantörer av nöt, lamm och gris.

Det levande landskapet

Jordbruk och djuruppfödning har historiskt varit Gotlands mest betydelsefulla näring. Öns ört- och kalkrika marker saknar motstycke i Sverige. Lägg därtill det milda klimatet med flest soltimmar i landet så förstår du att ön är synnerligen lämpad för djuruppfödning. Det finns fortfarande gott om betande djur som håller vårt gotländska kulturlandskap öppet, detta är gynnsamt för den biologiska mångfalden och vår naturupplevelse.

Samarbeten

Vi jobbar aktivt för att öka samarbeten på ön eftersom vi ser oss som en ansvarstagande och viktig aktör på Gotland. Vår nyrenoverade Restaurang Slagteriet är inte bara omtyckt av medarbetare och besökande gäster. Nu får även elever på närliggande skolor komma och äta lunch här, vilket är mycket populärt. Restaurang Slagteriet serverar gotländskt kött, från våra leverantörer, varje dag och anses vara en av Visbys bästa lunchserveringar.

Ett annat exempel på samarbete är vår nystartade slaktar- och styckarutbildning tillsammans med Slagteriskolen i Roskilde, Danmark. Vi fick ett tydligt gensvar på vårt initiativ då sjuttio personer sökte och tre lärlingar togs in. Utbildningen är treårig och syftar till att utbilda unga människor till kompetenta medarbetare på Gotlands Slagteri. Detta är vi naturligtvis väldigt glada för och hoppas kunna stimulera fler verksamheter och bidra till nya arbetstillfällen. Gotlands Slagteri har sedan övertagandet år 2010 ökat antalet anställda från 57 till dagens ca 130.

Fakta om Gotland

Gotlands yta 3140 km2
Bredd 52 km
Djupaste sjö Sigvalde träsk, 16 m
Gotlands kust ca 800 km, inklusive Fårö
Högsta punkt Lojsta hed, 82 m ö.h.
Folkmängd 57 200 inv
Visby 23 000 inv
Hemse 1 800 inv
Slite 1 500 inv
Klintehamn 1 300 inv
Roma 1 200 inv
Landskapsblomma Murgröna
Landskapsdjur Igelkott
Landskapsfisk Piggvar
Landskapsfågel Halsbandsflugsnappare
Landskapsinsekt Riddarskinnbagge
Landskapssten Hoburgsmarmor
Landskapssvamp Jordstjärna
Längd Fårö-Hoburgen 176 km
Längsta å Gothemsån, ca 55 km
Största sjö Bäste träsk, 6,3 km2

Om Gårdarna

Om oss

Tradition och hållbar utveckling

Våra uppfödare har gårdar från Sundre nere i söder till Fårö uppe i norr. Många gårdar har gått i arv i generationer (på vissa gårdar upp till 20 generationer!). På gårdarna har produktionen ständigt förbättrats samtidigt som man förvaltat ett kulturarv. Stoltheten och kunskapen går inte att ta miste på. Många leverantörer satsar på resurseffektivisering för att skapa ett hållbart lantbruk och är exempelvis självförsörjande på el via vindkraft. Man arbetar med miljöåtgärder som t.ex. Greppa Näringen (www.greppa.nu) för att förbättra Östersjöns miljö, detta för att säkerställa en livskraftig lantbruksnäring även i framtiden. För oss och våra uppfödare är god djuromsorg mycket viktigt och detta resulterar i välutformade produktionsenheter som uppfyller Sveriges höga djur- och miljöskyddsregler. Vi är glada att tillsammans med våra över 550 uppfödare, kunna bidra till att bevara traditioner och föra vidare kunskapen om djur och natur – samtidigt som vi bidrar till att modernisera livsmedelsproduktionen och hållbart tänkande.

Foder utan antibiotika och hormoner

På Gotland går köttkor och lamm ute på naturbetesmarkerna stora delar av året. Uppfödarna är dessutom ofta självförsörjande av grovfoder. Är det inte bonden själv som odlar fodret kan man köpa det nästgårds. Man tillsätter aldrig tillväxthormoner eller antibiotika i preventivt syfte. Det är glädjande nog förbjudet i Sverige. Läs gärna mer på jordbruksverket.se

Ringvide gård och familjen Jansson

På Ringvide gård, norra Gotland, arbetar Bo och Maria Jansson tillsammans med sonen Alexander med att föda upp köttrasdjur. Gården som gått i arv sedan mitten av 1800-talet har hela tiden utvecklats från att vara ett enkelt lantbruk fram tills Bo Janssons far tog över och förändrade verksamheten genom att satsa på mjölkproduktion. Redan vid övertagandet såg fadern fördelarna med att korsa mjölkdjuren med den köttrasen Charolais för uppfödning av köttdjur. I början av 80-talet fick Bo chansen att ta över verksamheten från sin far och det fanns en tydlig ambition att utveckla uppfödningen av köttrasdjur. Gården med sina 200 hektar mark odlar så gott som allt sitt eget foder. För att kunna ge ett proteinrikt foder till djuren odlar gården ärtor. Från april till november går djuren ute och betar på Stora Hammars som ligger vackert beläget vid  havet. Betet och naturen sätter en tydlig smak på det gotländska köttet vilket gör den till en unik råvara som efterfrågas allt mer för dess goda egenskaper. År 2012 blev ett spännande år för familjen Jansson då kött från deras djur tillagades i tävlingen Årets Kock. I finalen av tävlingen fick några av Sveriges skickligaste kockar sätta kniven i en enkelbiff från Charolaiskviga. Biffen hade hängmörats i 17 dagar och blev en succé.

– Det var en märklig känsla att gå från vårt dagliga arbete på gården till att bli en del i Sveriges största mattävling. Under en intensiv period blev det stort fokus på vår råvara som vi fick en chans att följa hela vägen fram till tallriken, säger Bo. Idag har arbetet återgått till det vanliga på gården om än lite lättare med alla positiva omdömen efter tävlingen. Lite stoltare och än mer övertygade om att deras satsning på kvalitetskött från Gotland verkligen ligger rätt i tiden. Bo’s bästa tips: Köp gotländskt för den naturliga smaken och titta alltid efter insprängt fett.

Fakta om Gårdarna

Köttet som vi säljer under varumärket Smak av Gotland kommer från djur som är uppfödda på gotländska gårdar. Djuruppfödning bidrar till att behålla det vackra och öppna landskapet som är karaktäristiskt för Gotland. På gården odlar uppfödaren oftast både grovfoder, d.v.s. olika gräsblandningar som blir till ensilage eller hö, fodermajs eller annan gröda, samt spannmål. En del uppfödare odlar även proteinfoder som ärtor eller åkerbönor. Under vår, sommar och höst betar både nötkreatur och lamm det gotländska landskapet.

Många av våra leverantörers gårdar har gått i arv från en generation till nästa. Vissa gårdar har varit mer än 20 generationer i samma släkt. Våra yngre leverantörer står inför utmaningar som innebär att bygga moderna företag med konkurrenskraftig produktion och samtidigt värna det historiska arvet. För att landsbygden ska utvecklas och våra duktiga leverantörer få fram det kött som konsumenten efterfrågar måste samtliga aktörer i förädlingskedjan, från gården till tallriken, ständigt hitta förbättringar vad gäller allt från uppfödningsmetoder, foderproduktion, slakt, styckning och paketering samt distribution.

Vi samarbetar med 35 gris-, 340 nöt- och 220 lammproducenter på Gotland för att få fram kvalitetskött till våra kunder. Våra duktiga uppfödare arbetar året runt för att tillgodose efterfrågan av kött från Smak av Gotland.

Statistik från Jordbruksstatstiks årsbok 2014
Medelareal på en gotlandsgård: 57 ha (1 ha=10 000 m2)
Medelareal i Sverige: 39 ha
Totalåkerareal på Gotland: 86 000 ha

Företag på den gotländska landsbygden, 2013
Totalt antal registrerade: 1 500 företag
Totalt antal med nötkreatur: 510
Varav gård med mjölkkor: ca 200 företag
Gårdar med får och lamm: 400
Gårdar med grisproduktion
(smågris och slaktgris) ca 35

Antal djur på Gotland
Mjölkkor: ca 16 000
Am- och dikor: ca 4 700
Ung nöt (äldre än 1 år): ca 21 000
Kalvar (upp till 1 år): ca 19 000
Tackor och baggar: ca 32 000
Suggor: ca 5 300

Om Slakteriet

Om oss

På en liten ö är avståndet mellan gård och slakteri kort

Gotlands Slagteri

Vi äger ett eget modernt slakteri på ön, Gotlands Slagteri. Det ger oss över full kontroll av processen från slakt till styckning. Vi kan därför arbeta långsiktigt med utveckling, kvalitet och hållbarhet hela vägen. Korta avstånd på  ön  innebär  även att våra gotländska djur har den kortaste intransporten för ett modernt och storskaligt slakteri i Sverige.

Ett gott slut

Många av oss som äter kött tänker inte på själva slakten av djuret. Vi som arbetar med djur och köttproduktion har hela tiden djuromsorgen i fokus för att djurens sista tid ska bli bra. Hanteringen av djuren ska ske lugnt utan stress och med ett stort ansvar. Vi har hela tiden Livsmedelsverkets veterinärer på plats för som garant att allt går rätt till. Som vi tidigare nämnt är vår djurskyddslag mycket tydliga med hur djur ska behandlas, i alla skeden. Läs gärna mer på jordbruksverket.se

Slakt och styckning, ett riktigt hantverk

De som besöker Gotlands Slagteri blir ofta väldigt förvånade över den fantastiska kunskap som våra slaktare, styckare och arbetare  besitter. Det är ett hårt och precisionskrävande arbete och det tar många år att bli riktigt skicklig. För att få fler in i detta skrå har vi tillsammans med Slagteriskolen i Roskilde börjat utbilda tre slaktarlärlingar för att dessa ska lära sig hantverket från grunden och på sikt växa in i sitt yrke. Utbildningen är under en tid om 3 år.

Detaljer

Med respekt för djur och natur är det vår skyldighet att ta vara på hela djuret, något som förr var en naturlig del på gården och i hushållet. Idag är kunskapen om tillagning och hantering av kött delvis bortglömd. Vi arbetar därför för att återupprätta flera ”nya”, spännande styckningsdetaljer som är fantastiskt goda att tillreda laga på olika sätt. Under året kommer vi att inspirera med tips och recept för en rad nya detaljer passande både panna och gryta.

Förpackning

Ett led i att ta hand om och skydda köttet, är att ständigt arbeta med förbättring av förpackningar och tråg som är noga utvecklade för att behålla smak och kvalitet. Vårt nya tråg ”skinpack” har en unik egenskap att möra köttet ända fram tills förpackningen bryts. Det innebär att ju närmare ”bäst före” datumet man kommer, desto mörare är köttet.

Fakta om Slakteriet

Gotlands Andelsslakteriförening bildades 1914 på initiativ av djuruppfödare och Hushållningssällskapet på Gotland. Efter några år var verksamheten igång utanför Östergravar på det gamla slakhusområdet i Visby. I mitten av 70-talet påbörjades planeringen av den nya anläggningen som togs i drift 1979. Som flest var det 280 medarbetare som arbetade med slakt, styckning och korvtillverkning. Sedan Gotlands Slagteri AB övertog driften 2010 har verksamheten utökats och företaget har anställt nya medarbetare samt investerat i ny styckning och vidareförädling med tillhörande supportfunktioner.

I det moderna slakteriet är kvalitetskontroll avgörande för att produkten du köper i butik ska hålla högsta möjliga kvalitet.

Om Djuren

Om oss

Vi är glada att tillsammans med våra uppfödare kunna bidra till att bevara traditioner

Ansvarsfull uppfödning

Vi har höga krav på oss själva och lika höga krav på våra djuruppfödare. Vi jobbar för hållbarhet, kvalitet och god etik hela vägen från mark till tallrik. Vi har förmodligen världens strängaste djurskyddslag som bidrar till att djur i Sverige har det betydligt bättre än både djur i Europa och övriga världen. Kanske är det så, att djuren på Gotland har det extra bra. Här betar köttraskorna och på naturbetesmarker stora delar av året. Här växer lammen sig starka utomhus och här lever grisarna ett bra liv. Det är en god, enkel och i många fall, naturlig tillvaro. Och det märks på köttet, som får god smak, är mört och har en jämn kvalitet.

Nöt, lamm och gris

Våra nötdjur är anpassade korsningar av olika raser med egenskaper som är lämpliga för både köttproduktion och uppfödare. Gotlandsfåret är den vanligaste lammrasen, som förutom gott kött också ger ett väldigt vackert och eftertraktat skinn. Våra grisar är en treraskorsning som ger lugna och fina djur med ett fint melerat kött av hög kvalitet.

Fakta om Djuren

Samarbetet med våra uppfödare av slaktdjur är otroligt viktigt för att säkerställa god djuromsorg och slaktmogna djur. Beroende på djurslag finns det olika uppfödningssätt och raskorsningar. I samarbete med djuruppfödare försöker vi hitta en lösning som tillgodoser våra kunder med kvalitetskött året runt.

Vi har många djuruppfödare som är specialiserade på nötköttproduktion med köttraskorsningar som t.ex. Charolais, Hereford och Aberdeen Angus. Flera av våra uppfödare föder även upp tjurkalvar av mjölkraskorsningar till slakt. De vanligaste mjölkraskorsningar är Svensk röd och vit boskap (SRB), Svensk Låglands- boskap (SLB) samt Svensk Jersey-boskap (SJB).

Våra lammuppfödare har i huvudsak två inriktningar på sina gårdar den ena är Gotlandsfåret, även kallat pälsfår, som slaktas under hösten. Gotlandsfåret har inte bara ett gott och saftigt kött utan även ett vackert och efterfrågat silverskimrande skinn. Den andra inriktningen på lammgården är uppfödning av olika köttraskorsningar (även kallat vårlammsuppfödning) som t.ex. Texel, Suffolk eller Dorset. Köttraskorsningar ger kraftigare lamm med större styckningsdetaljer vilket uppskattas av många konsumenter. De tyngre lammen med köttraskorsning slaktas i huvudsak under vår och sommaren.

Grisarna som våra grisuppfödare levererar till oss är av treraskorsning i dagsläget är nästan uteslutande grisar där moderrasen utgörs av en korsning mellan Yorkshire och Lantras, och faderrasen av en renrasig Hampshire. Avelsarbetet har visat sig vara mycket framgångsrik när det gäller färskt kött till konsumenten. Köttet upplevs som saftigt och välsmakande kött. I grisuppfödning används även korsningsalternativet Lantras, York och Duroc som även det upplevs som saftigt och välsmakande av konsument.

Gotlandsfåret är den vanligaste lammrasen, som förutom gott kött också ger ett väldigt vackert och eftertraktat skinn.